Anni och Jeanette på vift i Latinamerika

HEJ!

Vi kan ju borja med att forsakra alla om att vi lever och mar bra. Inga tsunamis som har skoljt bort oss. Vi har spanat och spanat, men inte har vi fatt se nagot ovanligt pa havet. FORUTOM en valfamilj som simmade omkring valdigt nara stranden, har i Puerto Vallarta! Det var riktigt coolt! VI HAR SETT VALAR! :D

I mandags akte vi som sagt till vart lyxhotell for tre dagars... lyx. Och vi hade det perfekt. Sadar alldeles LAGOM. Nu kanske ni tanker "Vadda, ni har ju haft semester i tva manader redan, i sol och varme", och det kan visserligen stamma, men ni anar inte hur vardefullt det var for oss att fa en egen liten lagenhet, med mjuka och valdoftande handdukar i overflod, nybaddade sangar varje dag, eget frascht badrum, varmvatten och framfor allt, lite privatliv. Lagg pa detta en sjukt fantastisk utsikt ut mot havet, fran var privata terass med solstolar, samt tva vackra strander och en sjukt fin pool. Och typ inga manniskor. Frid. Backpackerlivet kan faktiskt vara ganska kravande ibland, med inget som helst privatliv. Och glom att kunna springa fran duschen i bara handduken, for det ar folk overallt. Hur som helst sa njot vi till 110 procent och ja, nu har ni var tillatelse att vara avundsjuka! Nagot vi ocksa tog tillfallet i akt att gora var att tomma och vadra och tvatta allt som fanns i vara ryggsackar. Vilken lyx.

Det vi gjorde dessa tre dagar var sola, bada, lasa vara bocker, ata god hemlagad mat (i ett riktigt kok!!), dricka lite vin, spela vandtia och sova. Precis vad alla behover ibland, kort sagt. Vi kan ju saga att ingen av oss har varit sahar brun forut. Som vi sagt en gang tidigare: solkysst, sa att saga!! Vi gillar'e.

Igar kom vi tillbaka hit till Puerto Vallarta. Vi gjorde inget avancerat den dagen, utan akte till ett shoppingcenter dar vi gick pa bio och sag "Burlesque" (se den, den ar bra!) och kopte choklad for forsta gangen sen vi lamnade Sverige (forutom en och annan Snickers, men det raknas inte) och vi satt dar helt saliga med var choklad som smalte i munnen pa oss. Ni kan ju gissa vad det forsta vi kommer kopa nar vi landar pa Arlanda ar...

Idag har vi som sagt spanat efter vagor utan framgang. Det har varit en ganska konstig dag da ingen har sagt nagot om den eventuella tsunamin och allt verkat normalt, forutom att man sett en och annan mexikan spana ut over havet fran deras restauranger och butiker. Inte ens de annars sa dramatiska amerikanerna har visat tecken pa oro eller liknande. Vi var dock inte ensamma nar vi satt vid vattnet och spanade over havet, vid tidpunkten da experterna meddelat att den lilla tsunamin skulle komma. Alla var dock valdigt lugna och det var en lite konstig stamning pa nat satt. Vi kan ha missat den, men vi sag i alla fall inget, som sagt. Och om den kom sa var det inget mer markvardigt an en vanlig vag. (Det var aldrig nagan allvarlig varning hos oss heller.) Allt ar som vanligt och yes, vi ska halla kolla pa efterskalv och dylikt.

Vi hade tankt vara kvar har i Puerto Vallarta tills pa sondag, da planen ar att atervanda till Mexico City for att hamta upp Jeanettes pass (som har kommit, hallelujah!!) och utforska staden tills vi kan vartenda litet horn av den! (Ja, vi blev lite kara i staden.) Vi har nastan en vecka dar innan vi aker till vart sista land: Kuba. Vi kan saga att det ar lite blandade kanslor hos oss bada nu nar det ar sa lite kvar av resan och vi har pratat om det valdigt mycket, sa vi ska nog inte ga in pa det nu igen. Ni vill nog inte hora hur ledsna vi ar over att aka hem... SA, nu ska vi inte vara sana, vi har ju trots allt drygt tre fantastiska veckor kvar har borta!!!

Hoppas ni har det superduperbra!
Besos <3
Anni & Jeanette