Hak'u Hak'u!!
Goddag!
Nu är vi tillbaka i Cusco igen efter två underbara dagar i Aguas Calientes och Machu Picchu! Trötta och med extrem träningsvärk i benen är vi nöjda med helgens strapatser!
Det började allt för tidigt på fredagsmorgonen och lite stress då taxin var sen så att vi fick åka rallyfart till bussen längs cuscos trånga gränder. Efter en buss och en tågfärd var vi framme i Aguas Calientes vid lunchtid, då vi mötte upp våran guide Darwin. En rolig snubbe. Kaxiga som vi var så ville vi gå till vattenfallet Mandor som skulle vara fint. Vi gick cirka en timme på ett tågspår längs med floden som vi inte kommer ihåg vad den heter men som tydligen är viktig och gick ända till Amazonas (hehe). Vi kom fram till ett litet hus där man betalade inträde och vi trodde vi var framme. Men nej, vi blev insläppta till djungeln och många uppförsbackar med hala stenar, broar och lera. Denna lilla promenad tog ytterligare 40 minuter, och vid det här laget spöregnade det. När vi äntligen nådde vattenfallet var vi lagom trötta, varma och blöta. Men det var klart värt det! Ett vackert vattenfall mitt i djungeln, som var mycket heligt för inkaindianerna. Vi njöt av det magiskt vackra vattenfallet innan vägen tillbaka började. Men trots att det var en jobbig väg så var det sjukt fint, bergen som omslöt hela området var fantastiskt mäktiga och och det var något magiskt över det hela när molnen smekte bergsväggarna. det var riktigt vackert!
(Klicka på bilderna!)
Inkahövding på torget i Aguas Calientes
Vi nådde vattenfallet!
När vi äntligen kom tillbaka till hostlet gick vi direkt till de varma källorna för ett välgörande bad. Även där var det vackert när solen gick ner bakom bergen medan vi låg och njöt i källorna. Bra avslut på en bra dag! Vi sov ganska gott den natten!
Klockan 04.10 ringde väckarklockan igen. Nu började det riktiga äventyret - Machu Picchu!
Vi mötte upp Darwin för att gå och ställa oss i kön för bussen upp till inkaruinerna, där vi köade i ca 45 minuter innan vi fick gå på bussen och efter ytterligare lite köande var vi inne på området högt uppe på berget. Machu Picchu är nog det häftigaste vi sett och även här var det något magiskt med det hela när molnen la sig över ruinerna (ja moln, vi var högt uppe i bergen bland molnen). Det är lätt att förstå att Machu Picchu är ett av världens sju underverk. Darwin gav oss en guidetur bland ruinerna innan han lämnade oss för egentid i den gamla inkastaden. Vi bestämde oss då för att klättra upp till the sun gate (Machu Picchus enda ingång), passande nog tittade solen fram och temperaturen steg avsevärt. Och vi kan säga att värmen plus höjden är ingen rolig kombination och de flåsande donkengubbarna var tillbaka. Vi kom halvvägs upp för trappan innan vi gav upp, men fint var det och lite färg på näsan har vi fått.
Machu Picchu - milagro del mundo
The Sun Gate
Anni poserar stolt med en lama.
Jeanette-all-mighty
Vi begavs oss då ner till byn igen för en välförtjänt fika och lite shopping innan tåget till Ollantaytambo avgick. Väl i Ollantaytambo (är det inte ett fantastiskt namn?! uttalas: ojantajtámbo) var våran taxi än en gång sen och vi satt i regnet i en halvtimme innan två galna pojkar i en liten skruttbil kom inslirande på gatan. De slängde in våra väskor i bilen och vi körde sedan i rekordfart till Cusco. Fick stanna en gång för att fylla på luft i däcken och sedan stoppade en gång av polisen. Vad det hela handlade om förstod vi aldrig riktigt, vi var bara glada att vi överlevde då det inte fanns säkerhetsbälten och vi körde i ca 100km/h på de värsta vägarna du kan tänka dig.
Men vi börjar bli vana av den galna trafiken nu, so don't you worry!
Summan av kardemumman: ÅK TILL MACHU PICCHU PEOPLE! det är SÅ värt den långa resan och det är verkligen ett minne för livet!
Och by the way så är Hak'u Hak'u quechua (inkaindianernas språk) för spanskans Vamos.
Och by the way igen så betyder Machu Picchu gammalt berg på quechua.
Besos
Jeanette & Anni
Nu är vi tillbaka i Cusco igen efter två underbara dagar i Aguas Calientes och Machu Picchu! Trötta och med extrem träningsvärk i benen är vi nöjda med helgens strapatser!
Det började allt för tidigt på fredagsmorgonen och lite stress då taxin var sen så att vi fick åka rallyfart till bussen längs cuscos trånga gränder. Efter en buss och en tågfärd var vi framme i Aguas Calientes vid lunchtid, då vi mötte upp våran guide Darwin. En rolig snubbe. Kaxiga som vi var så ville vi gå till vattenfallet Mandor som skulle vara fint. Vi gick cirka en timme på ett tågspår längs med floden som vi inte kommer ihåg vad den heter men som tydligen är viktig och gick ända till Amazonas (hehe). Vi kom fram till ett litet hus där man betalade inträde och vi trodde vi var framme. Men nej, vi blev insläppta till djungeln och många uppförsbackar med hala stenar, broar och lera. Denna lilla promenad tog ytterligare 40 minuter, och vid det här laget spöregnade det. När vi äntligen nådde vattenfallet var vi lagom trötta, varma och blöta. Men det var klart värt det! Ett vackert vattenfall mitt i djungeln, som var mycket heligt för inkaindianerna. Vi njöt av det magiskt vackra vattenfallet innan vägen tillbaka började. Men trots att det var en jobbig väg så var det sjukt fint, bergen som omslöt hela området var fantastiskt mäktiga och och det var något magiskt över det hela när molnen smekte bergsväggarna. det var riktigt vackert!
(Klicka på bilderna!)
Inkahövding på torget i Aguas Calientes
Vi nådde vattenfallet!
När vi äntligen kom tillbaka till hostlet gick vi direkt till de varma källorna för ett välgörande bad. Även där var det vackert när solen gick ner bakom bergen medan vi låg och njöt i källorna. Bra avslut på en bra dag! Vi sov ganska gott den natten!
Klockan 04.10 ringde väckarklockan igen. Nu började det riktiga äventyret - Machu Picchu!
Vi mötte upp Darwin för att gå och ställa oss i kön för bussen upp till inkaruinerna, där vi köade i ca 45 minuter innan vi fick gå på bussen och efter ytterligare lite köande var vi inne på området högt uppe på berget. Machu Picchu är nog det häftigaste vi sett och även här var det något magiskt med det hela när molnen la sig över ruinerna (ja moln, vi var högt uppe i bergen bland molnen). Det är lätt att förstå att Machu Picchu är ett av världens sju underverk. Darwin gav oss en guidetur bland ruinerna innan han lämnade oss för egentid i den gamla inkastaden. Vi bestämde oss då för att klättra upp till the sun gate (Machu Picchus enda ingång), passande nog tittade solen fram och temperaturen steg avsevärt. Och vi kan säga att värmen plus höjden är ingen rolig kombination och de flåsande donkengubbarna var tillbaka. Vi kom halvvägs upp för trappan innan vi gav upp, men fint var det och lite färg på näsan har vi fått.
Machu Picchu - milagro del mundo
The Sun Gate
Anni poserar stolt med en lama.
Jeanette-all-mighty
Vi begavs oss då ner till byn igen för en välförtjänt fika och lite shopping innan tåget till Ollantaytambo avgick. Väl i Ollantaytambo (är det inte ett fantastiskt namn?! uttalas: ojantajtámbo) var våran taxi än en gång sen och vi satt i regnet i en halvtimme innan två galna pojkar i en liten skruttbil kom inslirande på gatan. De slängde in våra väskor i bilen och vi körde sedan i rekordfart till Cusco. Fick stanna en gång för att fylla på luft i däcken och sedan stoppade en gång av polisen. Vad det hela handlade om förstod vi aldrig riktigt, vi var bara glada att vi överlevde då det inte fanns säkerhetsbälten och vi körde i ca 100km/h på de värsta vägarna du kan tänka dig.
Men vi börjar bli vana av den galna trafiken nu, so don't you worry!
Summan av kardemumman: ÅK TILL MACHU PICCHU PEOPLE! det är SÅ värt den långa resan och det är verkligen ett minne för livet!
Och by the way så är Hak'u Hak'u quechua (inkaindianernas språk) för spanskans Vamos.
Och by the way igen så betyder Machu Picchu gammalt berg på quechua.
Besos
Jeanette & Anni
Kommentarer
Postat av: Mary
Ojoj vilket äventyr ni verkar ha haft haha! Grymt! Och skönt att ni förklarade hela "Hak'u"-grejen, för ooooo vad jag har undrat... haha
<3
Postat av: Hanna
Shiiiit va niiiice!!
Postat av: gabbi
miss you skinkan!!! <3
Postat av: Elsi
hoppas ni fick nog av galna pojkar på smala vägar i hundra knyck! Tur att ni är helskinnade. Härliga bilder, vilket äventyr!
Trackback
